Våra kycklingar sprätter och pickar utomhus
När du kommer till någon av våra kycklinggårdar är det inte ovanligt att du ser en flock höns förnöjsamt spatserandes på gårdsplanen.
Med gott om plats både inne och ute får våra kycklingar rikligt med motion och sysslor: de pickar, betar, gräver, drar, springer, undersöker, speglar sig i vattnet och leker. Med frisk vind i fjädrarna och omsorgsfullt utvalt foder växer de sig stora och starka i lagom takt. Det finns inte många ekologiska kycklinggårdar i Sverige, men lyckligtvis kommer våra kycklingar från några av dem.
Ombonat och tryggt för dunkycklingar
Kycklingarna börjar livet i ett ombonat stall med strö, halm eller gräs på golvet, med fönster, värmelampor och gott om foder och vatten.
Efter ett par, tre veckor har kycklingarna växt till sig och blivit lite djärvare. Då får de flytta till ett större, luftigare stall. Ekologiska kycklingar får alltid gå på mark med växter på och har tillgång till skydd undan väder och vind. Kycklingar är faktiskt inte speciellt förtjusta i regn! En kyckling har också en stark instinkt för att se upp för rovdjur i luften så behöver kunna gömma sig.
De gillar att vara utomhus på upptäcktsfärd och går självmant in igen när det börjar skymma. När årstiden bjuder kall blåst och minusgrader vill de stanna i värmen för det mesta.
Större ytor ger lugn och bättre överblick för bonden
Inomhus finns rum för mellan 5-7 kycklingar per kvadratmeter - det ger betydligt mer plats än för de runt 25 kycklingar som är tillåtna i konventionellt, svenskt jordbruk. Inom EU kan ännu fler trängas: runt 35 kycklingar per kvadratmeter är tillåtet. Kycklingarna har sittpinnar och höjder (till exempel höbalar) att dra sig tillbaka på. Det här är ett till drag från hönans vilda ursprung: det är ju trots allt tryggare att vila högt upp än på marken där fler rovdjur härjar.
Precis som med andra djur så leder tristess, trängsel och behovet av att etablera hierarkier till nappatag och slagsmål bland kycklingar - uttrycket “hackkyckling” har ett bokstavligt och lantligt ursprung! Genom att sysselsätta kycklingar, ge dem tillräckligt med foder där alla kan äta samtidigt och tillräckligt med utrymme för att kunna gå undan från varandra så förebyggs att den ene skadar den andra. I andra länder är det tillåtet att trimma kycklingarnas näbbar för att förhindra att kycklingarna gör illa varandra.
Med gott om utrymme i skjulen har bonden också bättre översikt och kan se om något inte står rätt till med kycklingarna, så att den som blir sjuk får den vård som behövs. Det här är inte möjligt i mer intensiva uppfödningar, då det kan dröja till slaktdagen innan till exempel den halte ger sig tillkänna. En sjuk kyckling ruggar, tappar fjädrar och står stilla men i ett hav av kycklingar syns det helt enkelt inte.
Ekokyckling äter spannmål, gräs och en och annan daggmask
Precis som med de flesta djur så är kycklingens favoritsysselsättning att äta! Ett höstrå kan pickas på, slängas runt och lekas med... eller ätas upp. När kycklingarna får gå ute pickar de såklart i sig det de hittar i jorden - mask och småkryp - men det är knappast en pålitlig näringskälla. Bonden måste trots allt se till att kycklingarna växer i god takt och får de vitaminer och mineraler de behöver.
Ekologiska kycklingar äter som sagt gräs men framförallt ekologiskt odlat spannmål, främst vete, och det här utgör ungefär 70% av fodret. En stor del kommer från den egna gården eller omnejden. Sedan behöver de protein utöver daggmaskarna. Soja är den bästa baljväxten för protein. När den används är den ekologiskt odlad och aldrig GMO.
Att hitta en pålitlig böna eller annan baljväxt som fungerar bra till djurfoder är en stor utmaning inom allt ekologiskt jordbruk. Soja kan inte odlas i Sverige på grund av våra ljusa nätter sommartid, så det pågår mycket forskning och försök att hitta ett mer hållbart alternativ här. Det här behöver hela tiden balanseras med det som faktiskt fungerar för att bondgården ska gå ihop.
Växer långsammare för bättre hälsa - och bättre kött
Våra kycklingar lever ungefär dubbelt så länge än de flesta konventionella kycklingar som lever i cirka 30 dagar. Eftersom de ekologiska kycklingarna växer långsammare och får röra på sig mycket har deras ben och muskler bättre förutsättningar att växa sig starka i takt. Det är inte ovanligt att så kallade gödkycklingar får benproblem och andra hälsoutmaningar på grund av sin snabba tillväxt.
De ekologiska kycklingarna får 8 timmars vila i mörker om natten. Vid andra metoder kan det nämligen löna sig att låta lamporna vara tända dygnet runt eftersom kycklingarna växer fortare då.
Kycklingar i flyttbara hus blir fria från parasiter och sjukdomar
Kycklingarna bor i flyttbara hus som står direkt på gräset. När en grupp flyttat ut flyttas huset och kommer inte tillbaka till samma plats på nästan ett år. Det här minskar risken för sjukdomar och parasiter.
Självklart behandlas en kyckling om den blir sjuk, men det är inte tillåtet att behandla ekologiska kycklingar förebyggande med till exempel antiparasitmedel. Det är heller inte tillåter att behandla några kycklingar i Sverige förebyggande med antibiotika, men det kan hända utomlands. Ungefär 30% av den kyckling vi äter är importerad.
Att flytta runt kycklingarna skyddar också själva jorden därunder som kan bli övergödd annars. När marken fått gödslas lagom mycket hjälper det gräs och örter att växa bättre där, så när skjulet en dag kommer tillbaka har nästa grupp kycklingar friskt, hälsosamt gräs att stå på.
Slakt för hand för mest lugn och bäst kontroll
När det är dags för slakt hämtas kycklingarna medan det är mörkt och de är mindre aktiva. De samlas lugnt in för hand och transporteras de dryga 30-40 minuter till slakteriet med gott om rum i lådor som är byggda för just det här.
Kycklingarna slaktas även för hand, vilket är både lugnare och skonsammare. De bedövas - görs medvetslösa - med elektricitet, och eftersom även det sker för hand så märks det tydligt om kycklingen inte är bedövad och kan rättas till. Sedan avblodas kycklingen, och det är det här som blir själva avlivningen.
Kycklingen testas, styckas och vacuumförpackas direkt efter slakt, också det för hand.
