Det här är våra bönder
Gårdssällskapet samarbetar med fantastiska, KRAV-märkta och ekologiska bönder. De värnar om ett hållbart jordbruk där djuromsorg och vår planet står i centrum och har valt den livsstil som ekologiskt jordbruk faktiskt är. Här kan du lära känna våra bönder, deras arbete och djur.
Olle på Åsbergby gård
Fläsk
Knivsta, Uppland
Åsbergby Gårds jordbruk kan tyckas gammaldags och idylliskt vid en första anblick med sin ståtliga mangårdsbyggnad, grisar på fälten och kor i hagarna. men ekologiskt jordbruk är ett modernt levnadssätt full med utmaningar. Det gäller att vara både problemlösare och en skicklig mångsysslare. Det märker dock inte Olles glada grisar av.
Ras: En blandning av Yorkshire, svensk lantras, Hampshire och ibland Duroc.
Antal: Ca 800 om året.
Övrigt jordbruk på gården: Spannmål och vall (dvs hö- och ensilageodling) samt betande kor.
Storlek: 270 hektar varav 70 är naturbetesmark.
Varför eko? Det här är ett jobb och en livsstil på samma gång! Det dagliga jobbet kan vara klurigt och att få det att gå ihop utan genvägar kräver att man tänker både långsiktigt och kortsiktigt på samma gång. Men det är värt det, för djurens och för naturens skull.
Olle är en pionjär bland våra bönder och har varit KRAV-märkt i över 30 år. Han var den första ekologiska bonden vi började ett nära samarbete med.
Vad tycker du är bra djurhållning? Att få böka runt i jorden, beta och bada gyttjebad är en självklarhet för grisarna i KRAV-certifierad grisuppfödning. Jag kunde aldrig tänka mig att mina grisar skulle få ha det på något annat sätt.
Oskar på Tjulsta gård
Fläsk
Enköping, Uppland
På Tjulsta gård är grisarna en del av kretsloppet eftersom de förbereder fälten inför nästa odlingssäsong. Oskar, som är uppväxt på gården, lockades till en början av traktorerna men intresset för hållbart jordbruk med djur och odling i växtföljd har sedan dess tagit över. Gården präglas av nytänk när det gäller djuromsorg och odling.
Ras: Blandning av lantras, Yorkshire- och Hampshiregris.
Antal: ca 1700/år.
Övrigt jordbruk på gården: Spannmål och vall (dvs hö- och ensilageodling) samt betande kor, som de kallar för "nötter".
Storlek: 880 hektar varav 100 är naturbetesmark.
Varför eko? Jag tror på det här. Det känns helt enkelt inte rätt att använda naturfrämmande, kemiska bekämpningsmedel, så det kommer jag aldrig göra. Däremot kommer framtidens jordbruk behöva se annorlunda ut än vad det gör idag, så vi behöver alla vara öppensinnade.
Vad tycker du är bra djurhållning? Det är helt självklart att djuren ska få vara ute och på alla sätt bejaka sitt naturliga beteende! Då mår de dessutom bättre, vilket gör det enklare för mig. Och så bidrar det till hela jordbruket: korna på sitt bete och grisarna med sitt bökande hjälper mig med växtföljden år efter år.
Carina på Högsta gård
Fläsk och lamm
Köping, Västmanland
Invid järnvägen utanför Köping hittar vi Carina, Johan och sonen Simon på Högsta gård. Här spatserar Gotlandsfåren i sina hagar jämte grisarna i sina. Men det är inte helt ovanligt att grisarna överlistar stängslet och lyckas smita. “Det är som att sopa vatten”, beskriver Carina, “men på något sätt lyckas vi alltid fånga in dem”. Till sin hjälp har de vallhundarna Aqua, Kitty (på bilden) och Brandy.
Ras: Gotlandsfår. Grisarna är den så kallade Pigham-grisen som är en korsning av lantras, Yorkshire-gris och Hampshire-gris.
Antal: Ca 1600 grisar per år, och 30 tackor som får ungefär 60 lamm per år.
Övrigt jordbruk på gården: Här odlas främst foder till djuren men även klöver för frö, och raps.
Storlek: 300 hektar.
Varför eko? När vi tog över gården 1999 ville vi utvecklas och tänkte “hur svårt kan det vara att bli ekologisk?”. Så vi körde igång. Svaret visade sig vara: “väldigt!” Men det är minst lika roligt som svårt och hårt arbete. Vi skulle nog inte vilja vända tillbaka idag.
Vad tycker du är bra djurhållning? Stora ytor, god mat och gott bemötande. Vi har stora ytor för djuren och de har utrymme för att leva ut sitt naturliga beteende. Grisarna som är så smarta bökar, äter ensilage och grejar. Då behöver de inte bråka med varandra. Vi har också genom åren lärt oss att hantera djuren lösa och fria utan stress. Både själva och tillsammans med våra hundar.
Alexander och Emeli på Björnäs gård
Nötkött
Östhammar, Uppland
Utanför Östhammar hittar vi paret Westerlund som drivit Björnäs gård sedan 2005. Här finns, utöver utmärkt bete för kor, även ovanliga och utrotningshotade arter – ett bevis på att den biologiska mångfalden gynnas av betande djur. Emeli är som en sagoprinsessa: alla djur vill ta del av hennes värme och den brokiga skaran djur avslöjar Alexander och Emelis intresse för avel.
Raser: Hereford, Angus, Charolais, Belted Galloway och Limousin.
Storlek: 400 hektar varav 180 är naturbetesmark.
Övrigt jordbruk på gården: Spannmål, vall för hö och ensilage, samt en egen gårdsbutik för försäljning av kött (se deras Instagram för mer info!).
Varför eko? Det är rätt för djuren och för landskapet runomkring oss! Många av våra hagar och beten har betats i hundratals år, det här är att bevara naturen för framtiden!
Vad tycker ni är bra djurhållning? Vi känner våra kor, tjurar och ungdjur oerhört bra. Vi ser vilka moderdjur som blir bäst som ledare i en egen flock, de får gå tillbaka till samma marker år efter år. Dessutom är det viktigt att vi kan arbeta själva med djuren för att till exempel städa. Då krävs att det är lugnt och harmoniskt i flocken.
Mats & Martin på Grellsbo Hereford
Bälinge, Uppland
I Uppland, bland kulturhagar som varit jordbruk i tusentals år, hittar vi far och son Larsson, Mats och Martin, som är femte respektive sjätte generationen på Grellsbo gård. Här lever ett 90-tal Herefordkor ett gemytligt, naturskönt liv. De har tillgång till hela tolv betesplatser och rymliga, mysiga lador när vädret inte tillåter utomhusbete längre.
Ras: Hereford.
Antal: 80-90 per år.
Övrigt jordbruk på gården: spannmål, vallodling (för hö och ensilage) samt uppfödning av avlingstjurar som flyttar till andra gårdar. Dessutom säljer de kött direkt från gården, besök deras hemsida för mer info.
Storlek: Ca 380 hektar, varav 220 är naturbeten.
Varför eko? Redan våra föräldrar hade det här tänket även om vi inte var formellt certifierade på deras tid. Vi var till exempel väldigt försiktiga med var vi använde naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel, så det var ett självklart steg att sluta upp med det helt och hållet! Det kräver sin problemlösning när man inte får använda kemiska genvägar, men det känns helt klart värt det. Det finns en massa utrotninghotade arter i våra betesmarker, så vill vi att det ska förbli.
Vad tycker ni är bra djurhållning? Det märks att korna trivs hos oss inte minst för de rusar fram till släpvagnen när det är dags att flytta in för vintern! Vi har fått höra att vår ladugård är oerhört lugn och rogivande när vi får besök. Man hör i princip bara djuren som idisslar. Det är viktigt för oss att djuren litar på oss, så vi lätt kan jobba med dem.
Kikki och Robban på Grahns lantbruk
Nötkött
Bälinge, Uppland
Grahns lantbruk är damernas tillhåll - Kikki och hennes mjölkkor känner varandra utan och innan - hon beskriver deras personlighet med lätthet och har en nära relation till var och en av dem. De har fri tillgång till gräs under sommarmånaderna och ett par hagar bort kan man skymta en strosande flock ungdjur och pensionerade mjölkkor som de utgör lantbrukets köttproduktion.
Ras: Mjölkraserna SRB (svensk röd- och vit boskap) och SLB (svensk låglandsboskap), korsade med Montbeliard och mjölk-simmental från Bayern.
Antal: 60 mjölkkor och ungefär 100 ungdjur om året, som antingen blir nya mjölkkor eller som går till slakt.
Storlek: 265 hektar varav 35 är naturbete.
Övrigt jordbruk på gården: Mjölk, vall för hö och ensilage, spannmål för foder och ibland gårdsförsäljning av kött (då skriver Kikki om det på Instagram!)
Varför eko? Vi litar på KRAV! Tack vare dem så vet vi vad som är bäst för vår omvärld, medan vi kan koncentrera oss på det vi gör bäst: ta hand om vår gård och våra djur. Dessutom känns deras regler för djuromsorg helt självklara för oss.
Vad tycker ni är bra djurhållning? Vi lär känna varje kalv som föds här, de vänjer sig vid oss vid tidig ålder - och vi vid dem. Då ser vi direkt om något inte är som det ska. Korna kommer när jag ropar på dem även om de är på bete. De är som våra barn, allihop.
Anders och Jenny i Västerfärnebo
Nötkött
Västerfärnebo, Västmanland
Anders och Jenny, som vi hittar där Västmanland möter Dalarna, driver granngården till föräldragården. Anders har alltid velat ha djur, men började med spannmål. Ekologiskt jordbruk är en självklarhet för paret som snabbt skaffade betande djur. Att ha över 100 tjurar kan tänkas svårhanterligt, men Anders kommer alla nära – främst favoriten Plutten som får Anders blick att mjukna.
Antal: 130 per år.
Raser: Blandning av SRB- Holstein- och Montbeliardtjurar från en närliggande mjölkbonde.
Storlek: 130 hektar varav 5 ha är naturbete.
Övrigt jordbruk på gården: Spannmål och vall (för hö och ensilage).
Varför eko? Att jag är KRAV-märkt betyder att Gårdssällskapet och alla kunder hittat till mig, vilket i sin tur gör att jag kan göra det jag älskar. Djur hör hemma i jordbruket och i växtföljden, så för mig har det varit självklart att jag ska ha kor jämte min odling.
Vad tycker du är bra djurhållning? Jag försöker hela tiden bli bättre på det jag gör och försöker att inte falla i vanor; jag provar nytt och utvärderar hela tiden hur jag ska gå vidare. När korna har bra foder (eller bete på sommarhalvåret), rent vatten och det är torrt och fint i ströbäddarna, då är det tvärtyst i ladugården och det är alldeles lugnt. Det känns bra att gå runt där då. Dessutom märks det på djuren att de mår bra, det är nämligen då de växer bra!
Jocke på Dingtuna Ekogård
Nötkött
Dingtuna, Västmanland
Här på Dingtuna Ekogård möter vi Jocke och Ulrika som tog över efter Jockes föräldrar för drygt fem år sedan. Här står verkligen djuren i fokus! Alla kor har namn, och kommer när Jocke eller Ulrika ropar på dem. “Hur djuren har det hänger ihop med hur det står till på resten av gården. Mår djuren bra, så går det bra!” hälsar Jocke.
Raser: Blandningar av Angus, Charolais, Hereford, Simmental och Limousine.
Antal: 450
Storlek: 730 hektar varav 280 är naturbeten.
Övrigt jordbruk på gården: spannmål och hästfoder.
Varför eko? Det är mer miljövänligt. Och så är det skönt att slippa kemiska bekämpningsmedel, dels för oss som jobbar här på gården och så slipper våra kunder slipper det i sin mat. Vi har varit eko i mer än 20 år nu, och det känns så självklart för oss. Och självklart är det även bra för djuren.
Vad tycker du är bra djurhållning? Frihet! De går ute så länge det bara går och kalvarna får stanna med sina mammor länge, minst tre månader men oftast mycket längre. Och så gullas det rätt mycket, vi klappar och borstar dem. Alla djuren har namn, och när vi ropar kommer de.
Under vintern står foderbordet på gaveln ute, under ett tak, och korna behöver därför gå ut i friska luften för att äta.